Rodrigo Medellín

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rodrigo Medellín
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịMézíkọ Dezie
Aha enyereRodrigo Dezie
Ụbọchị ọmụmụ yaDisemba 1957 Dezie
Ebe ọmụmụMézíkọ city Dezie
ŃnéEnriqueta Legorreta López Dezie
nwanneEnriqueta Medellín, Mario Pintor Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaSpanish, Bekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụecologist Dezie
onye were ọrụNational Autonomous University of Mexico Dezie
Ihe nriteRolex Awards for Enterprise, Whitley Awards Dezie
Rodrigo Medellín

Rodrigo A. Medellín bụ ọkachamara n'ihe banyere ihe ndị dị ndụ na Mexico na Prọfesọ Senior nke Ecology na Institute of Ecology, University of Mexico (UNAM).[1] Amara maka ọrụ ya na bat, [2] [3] jaguar, [4] [5] bighorn atụrụ [6] na nchekwa ụdị ndị ọzọ, [7] emebere nyocha ya mgbe niile iji nye ndụmọdụ nchekwa nchekwa na mkpebi nchekwa. ime usoro na Mexico na mba 16 ndị ọzọ maka ihe karịrị afọ 40.

Medellín na-eji ihe gbasara gburugburu ebe obibi, mmekọrịta osisi-anụmanụ, usoro ihe ọmụmụ biology, na ihe ọmụmụ molecular dozie nsogbu nchekwa. Ya na ndị otu ya emebela ma mejuputa atụmatụ atọ ebe nyocha, mmụta gburugburu ebe obibi, na omume nchekwa na-abanyeghachi n'ime ibe ya ma na-enye aka na mmepe nke ihe omume na ọrụ ya. A maara ya dị ka onye prọfesọ na-arụsi ọrụ ike, na-eduzi usoro mmụta na nkuzi mgbe niile, a na-ewerekwa ya dị ka onye na-ekwurịta okwu na onye nkuzi nke a na-achọ n'ụwa nile..

[1].Medellin nwetara akara ugo mmụta bayoloji site na UNAM na 1986 site na tesis La comunidad de murciélagos de Chajul Chiapas[1]. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Florida, na Gainesville, Florida. O nwetara akara ugo mmụta PhD site n'akwụkwọ nta akụkọ Community ecology na ichekwa ụmụ anụmanụ n'ime oke ọhịa mmiri ozuzo nke Mayan na ubi ọrụ ugbo gbahapụrụ [2].

[2][3][4]Mmetụta Medellín na nchekwa dị ịrịba ama, ebe ọ bụ onye ndụmọdụ nke Commission of Natural Protected Areas (CONANP), ọrụ ya emewo ka mgbake nke ụdị dị ize ndụ dị ka obere ogologo imi ma ọ bụ tequila Bat (Leptonycteris yerbabuenae), ịmepụta ọhụrụ. Ebe echedoro eke, nleba anya nke ọrụ gburugburu ebe obibi site na ụsụ, na imepụta mmemme nchekwa na nkwado nke ụlọ ọrụ. Dịka ọmụmaatụ, Bat Friendly tequila na mmemme mezcal na-aghọ ọkọlọtọ ụlọ ọrụ ngwa ngwa

Medellín bụ Multidisciplinary Expert Panel (MEP) so na IBES (UNEP), Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, [1] Ọrụ ya na-amụ na ichebe mammals agbasawo ọtụtụ kọntinent, otu, ma na-emetụta isiokwu abụọ ahụ site na sayensị. nchoputa etinyere na iwu. Medellín bụ onye mbụ na-abụghị U.S., onye na-abụghị onye Europe Onye isi oche nke Society for Conservation Biology (SCB) 2013–2015, wee jee ozi na bọọdụ ndị isi nke nzukọ ahụ ihe karịrị afọ 15.[2] Ọ bụ onye isi oche nke Mexico Society of Mammalogists, ma bụrụ onye nchoputa na onye ntụzi nke Mmemme 25 dị afọ maka nchekwa nke Bats nke Mexico (PCMM), na onye isi mmalite nke Network Latin America maka nchekwa Bat[3] RELCOM, nke gụnyere mba 23 taa. Medellín bụkwa onye mepụtara Global South Bats, netwọk nke ndị ọkà mmụta sayensị bat na Africa, Asia, na Latin America.[4] Rodrigo bụ onye isi oche nke Bat Specialist Group nke IUCN kemgbe 2004.[5] Medellín chịkọtara ọnụ ọgụgụ mba Jaguar mbụ nke Mexico, ma ọ bụ CENJAGUAR. Ọ bụla onye otu ndị isi oche nke American Society of Mammalogists ruo ihe karịrị afọ 15.

Medellín nwere ntụzịaka nke ọma, ma ọ bụ ya na ụmụ akwụkwọ ya nọ n'ọhịa. Ọ na-aga n'ihu na-akụzi ihe ọmụmụ gbasara bayoloji nchekwa, ebe okpomọkụ, na Mammalogy n'ụlọ ọrụ ya, UNAM, yana na ụlọ ọrụ ndị ọzọ dị ka Mahadum Columbia, Mahadum Costa Rica, Mahadum International nke Andalusia na Spain, Kenya Wildlife Service, n'etiti ọtụtụ ndị. ndị ọzọ. Ọ bụ prọfesọ ọzọ na Mahadum Columbia dị na New York, Mahadum International Andalusia, Mahadum nke Arizona, na Onye Mmekọrịta Nnyocha na American Museum of Natural History, [1] Arizona-Sonora Desert Museum, Texas Tech University, na ndị ọzọ.

Medellín has received various recognitions. In 2004 he received the Whitley Award for International Nature Conservation from HRH Princess Anne of England,[5] the Gerrit S. Miller Award, given to persons "In recognition of outstanding service and contribution to the field of chiropteran biology”, and the 2004 National Nature Conservation Award from Mexico's President Vicente Fox.

.[6]Na 2014 BBC Natural World wepụtara ihe nkiri a na-enye ọtụtụ ihe nkiri "The Bat Man of Mexico", (nke David Attenborough kọrọ) na-ekpuchi ọrụ Medellín na ụsụ.[1][2] Na 2018 National Geographic Society weputara akwụkwọ akụkọ elekere 1 akpọrọ Giant Carnivorous Bats na Rodrigo Medellín, na-egosi ọrụ ya na ụsụ ndị a nọ n'ihe egwu na nghọtahie.[3]

  1. Medellin (1992). Community ecology and conservation of mammals in a Mayan tropical rain forest and abandoned agricultural fields. Gainesville, FL: University of Florida Dissertation. Retrieved on April 10, 2021. 
  2. Can the Bat Man of Mexico also be Tequila's Super Hero? (en). Science (2016-09-21). Retrieved on 2021-08-12.
  3. (PDF) Save Our Bats, Save Our Tequila: Industry and Science Join Forces to Help Bats and Agaves (en). ResearchGate. Retrieved on 2021-08-12.
  4. Pérez. "Rejoice, Tequila Drinkers! Now You Can Be Socially Responsible", Wall Street Journal, 2017-09-05. Retrieved on 2021-08-12. (in en-US)
  5. Rodrigo Medellin. Whitley Awards. Retrieved on 26 June 2014.
  6. A Rare Look at Mexico’s Carnivorous Bats (en). Photography (2018-06-23). Retrieved on 2021-08-12.